onsdag 14 november 2018

Mot nordliga breddgrader.....

Fiestas avlöser varandra i Spanien. Knappt var de historiska festerna över så började de inlånade, Oktoberfest. Tyskt gemyt, musik, bratwurst , sång
och inte minst dans. Två bord med svenskar som hängde med i turerna.
Och så blev det fredag. Sven och Anita beställde bord för 20 på en ny bekantskap på restauranggatan.
Bra mat och samordnad servering gör att där blir nog fler besök.
Sen började det dra mot Sverige. Hemresan gick utan missöden, en lampa till blinkern byttes lätt men det flöt på utmärkt. Denna gång tog vi en lite annan väg än vi brukar. det mesta var icke betalväg. Vi spenderade knappt  500:-på spanska gränsen- Nimes-Lyon - Mulhouse. Vi provade Acsi-campingar som var vinteröppna. Den första söder om Lyon, Chante Merle (2116).  Låg rofyllt ute på landet. Välordnad men vi såg inga restauranger i närheten.  Nästa var raka motsatsen. Camping Hirtzberg i Freiburg.(830) Låg mitt inne i stan, lummigt och fint. Skog på ena sidan och stadsbebyggelse på andra. Gaststätte som närmaste granne. Trevlig personal fixade plats (med el) trots det var fullt. Populär så det är bra att boka. Obs de har ställplats.
Sista Acsi campingen blev mellan Kassel och Hanover, Bad Gandersheim (587) Vi valde att köra 7:an hemåt genom Tyskland och då går det ju ganska fort, trots alla vägarbeten. Vinteröppna campingar är inte särskilt många och att denna hade gått i vintervila märktes tydligt men det fungerade i alla fall. Låg en bit från autobahn, en bit in till närmaste by. När vi skulle köra från camping var dimman mycket tät och det beslöts att GPS:en skulle bestämma väg. Nja... jag vill ju följa med på kartan och det var inte lätt och inte blev det bättre när GPS:en vill vända tillbaka. Så vi stannade för rådslag. Då kommer det en bil och kör förbi, uppfattar att vi har svårt att hitta, backar tillbaka och hoppar ur för att erbjuda hjälp. På grund av vägarbeten på autobahn var det lite knepigt att hitta en påfart. Men det hela löste sig med: Följ efter mig! så visar jag vägen. Och den unge tyske mannen körde framför oss i 5 km medan dimman lättade för att sen när vi nästan var framme, hoppa ur bilen för att ge de sista instruktionerna. Kör rakt fram, inte svänga av denna väg . När vi försökte tacka så fick vi till svar att det var viktigt att hjälpa till så vi kom säkert hem. Han hade rätt efter ytterligare 1 km låg autobahn och påfarten där framför oss. En av många trevlig tyskar vi mötte på hemväg, är det undra på att vi trivs så bra i Tyskland.
Hemma igen, några dagar innan vi tänkt oss . Men där var mycket som väntade på att bli omhändertaget. Så det blev några intensiva dagar innan Piloten fick gå i vinteride och när det mesta var klart fick Svenne sin belöning; Stekt fläsk med löksås...…
God Jul och Gott Nytt År . Vi ses nästa år. Gunilla och Sven-Åke

tisdag 23 oktober 2018

Utsikt över Calpe

Förra året fick Calpe ett nytt hotell. 29 våningar högt och en Skybar på översta våningen. Vi blev ett stort gäng "Pilotare" som började kvällen där. Väl uppe hittade vi fler svenskar som också njöt av utsikten...….
 
….Ja den kan man inte klaga på...….klippan Ilfach..   och .saltsjön med flamingos som liknar en pool där uppifrån......
ja man ser hur långt som helst...….
                           …………...lite sangria och annat läskande innan......
….tapas från hela världen som härlig avslutning på dagen...… Skål till alla! Salut!

måndag 22 oktober 2018

Bärgning från campingen

Vardags dramatik, absolut. Nu skulle Lasse och Eva få hjälp med sin bil. Tidig morgon och alla var klara för avfärd med bärgningsbilen. Men bärgaren tyckte det var bättre ide att skjuta på och Lasse satt vid ratten och styrde.
Sagt och gjort! fram med musklerna och så bar det iväg...….
men Elvis var inte nöjd. Va falls? Sticker husse iväg med bilen? Utan mig? Synnerligen otänkbart hade nog Kapten Hathi sagt.
Det gick snabbt och enkelt ut till gatan för vidare färd till verkstad i Altea. Och matte tog med Elvis i bärgarbilen. Så var de iväg med "hemmet" på släp. Om de fick hjälp när de kom fram? Tja, mânana? nästa vecka? vem vet.

söndag 21 oktober 2018

Vardag i Calpe

Ja ni undrar kanske hur vi får dagarna att gå här på campingen. Naturligtvis har "gubbarna" alltid något tekniskt problem att lösa som kräver noggrann inspektion.
Och mellan inköp, strandhäng, cykelturer, marknadsbesök och restaurangbesök blir det ansning av så väl det yttre...…..
…..som det inre.....Ja dagarna sveper iväg även när man är på....semester?....

lördag 20 oktober 2018

Karneval i Calpe

På plats igen. Den årliga fiestan med parader, musik och skådespel på stranden har hållits i helgen. I tre timmar fick vi se inte bara se dansande hästar utan även dito människor som tog sig nerför den långa , branta gatan. Soldater från  både korsriddare och morer visade upp sig i mycket fantasifulla kreationer. Jämlikhet finns här då det är både kvinnliga och manliga soldater, dock var för sig.
Det blev en lång sittning för Lindstrands och oss men vi hade tur som fick sittplats. Det är väldigt mycket folk ute för att titta och det blir att stå för de allra flesta. Det var många soldater i år som ville visa upp sig så det var stela ben vi vandrade hemåt i natten. Inte orkade vi ta oss upp i gamla stan för att fortsätta firandet med Kaptenernas bal som håller på många timmar till.

fredag 12 oktober 2018

En händelserik dag

Jaha då är det dags igen. Fasligt så ofta det är nu för tiden. Eller är det åren som går för fort? Klart att det ska va en badbild på födelsedagen. Vi hann precis med det för det blev en dag att minnas på många sätt.
Uppvaktad? Jajemän! Till och med personal från ställplatsen kom och sjöng Happy Birthday och lämnade ett presentkort (Kaffe eller drink i baren) Mer sång från grannar här och Maggan och Ralf tittade in på sin cykeltur.
På kvällen blev det helt traditionsenligt besök på Chinaretaurangen  och naturligtvis favoriträtten ; Pekinganka. Oh vad gott!  Tack alla som kom ihåg mig på min födelsedag. Tusen tack!
Att glömma den 11 oktorber 2018 blir inte lätt. Då kom Eva och Lasses bil tillbaka till ställplatsen. Lite oroliga hann vi bli för det blev nästan tid för siesta innan bärgningsbilen dök upp.
Men till slut kom den ...…..och efter lite backa fram och tillbaka...…..
……...titta hit och dit...…..och titta lite till...….hur ska det här gå?......
så blev det mannakraft uppblandat med kvinnlig hjälp som fick bilen på plats. Det var tungt men det gick när man hjälptes åt. Många fler än Tommy...….! Ja den dan glömmer man inte på länge....

onsdag 10 oktober 2018

Bilproblem

Ja ibland händer det som inte får hända. Eva och Lasse åkte till en verkstad för att få lite hjälp med några lampor på panelen. Men verkstaden klarade inte det själva utan plockade ut en...… och vips gick det inte att köra bilen. Så det blev att övernatta på verkstaden. Nå ja nästa dag berättade de att de skickat den manicken till Alicante och väntade på besked. Ytterligare en natt på verksta`n. Och kan ni tro nästa dag hände ingenting men nu stundade helgen och den var extra lång , 4 dagar.....så det blev både hotell och sen lägenhet för Elvis med matte och husse.
En och halv vecka senare väntar de förfarande på bilen men ingen har tid att laga den.....i oktober...?
Till slut kommer beskedet att bilen ska bogseras tillbaka till ställplatsen tills det finns en verkstad som kan fixa bilen. Men... bogseringen ...den ...blir....manana (imorgon) Så vi firar beskedet med en tur till kebabstället och skålar med cocacola. Man blir hungrig av att vänta.